Sofia: heter det fårskalle?
Anna: ja.
Sofia: tack
Anna: om vem? :D
Sofia: hahaha nej uttryck om citattecken?
Anna: haha nej
nån sorts ögon
Sofia: va fan det var ju något med får
Anna: gåsögon!
Sofia: aha just ja
(2:29:18 PM) Annan: visste du att det fanns dinofurries?
(2:29:27 PM) julia: …
(2:29:29 PM) julia: rule 34.
(2:29:33 PM) Annan: jag försökte hitta MINE IS AN EVIL LAUGH-meme på ED
(2:29:37 PM) Annan: sökte på dinosaur
(2:29:42 PM) Annan: ja, jo.
(2:29:43 PM) Annan: men ändå.
(2:29:49 PM) julia: hahaha
(2:29:56 PM) julia: det är ju ganska awsum på något sjukt sätt
(2:29:57 PM) Annan: kom hit: http://encyclopediadramatica.com/Dinosaurs
(2:30:03 PM) julia: såg du velociraptor awarness day?
(2:30:07 PM) Annan: haha ja
(2:30:30 PM) Annan: väldigt mycket bögdinosaurier.
(2:30:37 PM) Annan: kan förklara ett och annat re: utdödhet.
(2:30:42 PM) julia: hahahahahahahaha
(2:30:44 PM) julia: BLOG THIS PLZ
(2:30:55 PM) Annan: haha
(2:31:05 PM) julia: The funny thing is that dinosaurs never existed. We know this because the Bible (which is bullshit) tells us so, and there aren’t dinosaurs in the Bible. (Because the people who rote the bible were stoned) Thus, be sure to tell your favorite liberal friend that dinosaurs don’t exist, and reap the results:
You: Dinosaurs aren’t real because Jesus says so.
pirat_ponton: You ignorant fucktard, it’s Raptorjesus.
(2:31:07 PM) julia: hahahaha
(2:34:16 PM) Annan: den här är nästan mest absurd http://encyclopediadramatica.com/Image:Kaa-Going_to_Bed.jpg NSFW
(2:34:19 PM) Annan: I EN SÄNG?
(2:34:32 PM) Annan: bögdinosaurier… som knullar… i en SÄNG.
(2:34:36 PM) Annan: OKAY THEN.
(2:34:43 PM) julia: med affischer på väggen
(2:34:47 PM) Annan: ja.
(2:35:11 PM) julia: väldigt konstigt bemusklade bögdinosar
Så sjukt skönt med jullov nu. Nu tänker jag inte göra någonting i tre veckor. Igår var delar av klassen ute och härjade för att fira att vi pallat hela terminen. Först var vi på ölhak, sedan hos M och spelade Singstar, därefter K Karaoke. I taxin hem räknade jag ut att vi festat i åtta och en halv timme. Vi var alltså igång en hel arbetsdag. Det kallar jag ambitiöst festande. Å andra sidan är det ju ingen idé att göra något halvhjärtat. Det var hursom en sjukt fin kväll. Alla var glada och jag tror inte jag skrattat sådär mycket på helt sjukt länge. Fick något berättat för mig i förtroende som faktiskt kändes ärligt, även om det var fylla inblandat, och det känns bra. Att vara värd någons förtroende.
Idag, däremot, är inte en fantastisk dag. Inte så mycket för bakfylla som för Aftonbladets och DN:s jävla vinterkräkartiklar (härefter kallas det för PESTEN, för jag får rysningar bara av att skriva ordet). Jag BEHÖVER liksom inte mer foder till mina tvångstankar och ångestar. Hatar när det skrivs om pesten. Nu funderar jag på att inte lämna lägenheten alls under jullovet och skaffa nån sorts luftsluss in till lägenheten. X får byta om och sprita sig innan han kommer in. Jag kan kanske gå ut om jag får ha hazmat suit på mig. Kan man få tag i en sån på enkelt sätt, tro?
Ovanpå alltihopa läste jag det här inlägget på Always keeping it real/sakerunderhuden och blev så jävla påmind om hur mina föräldrar INTE är. Just kring jul blir det extrajobbigt med deras ständiga jävla meckande. Jag trodde att dom skulle vara gifta för alltid, jag trodde att dom var sepe men fick det att funka ändå. Sen gick dom och skilde sig och berättade så många saker som jag inte ville veta, vilket får mig att undra hur mycket annat dom dolt. Och hur mycket skit jag har fått ta som inte varit min skit. Var det därför jag och mamma bråkade så? För att hon och pappa krisade? Just nu pratar dom inte med varandra och jag ser överhuvud taget inte fram emot julen. Pappa har tydligen tittat på nytt hus och haft en mäklare värdera det gamla. Det här vet jag, inte för att han eller mamma har sagt det till mig, utan för att min bror sa det. Jag begriper inte varför dom 1) berättar för honom och inte för mig, eller varför de 2) fortfarande inte har sagt det till mig. Bror berättade det för mig för… två-tre veckor sedan? Och dom går och låtsas som ingenting och jag vill inte säga något, för det är intressant att se hur lång tid det tar innan dom behagar kläcka ur sig att de ska sälja mitt barndomshem. Det gör så sjukt ont att dom hanterar det här på sämsta möjliga sätt. Det är liksom inte bara att de sårar varandra och är dumma i huvudet, utan på något sätt devalverar dom hela min barndom. Allting blir möjligt att ifrågasätta. Inget är kanske som jag trodde att det varit? Och jag känner mest att jag inte orkar, och att jag inte vill ha med dom att göra men samtidigt längtar så sjukt efter att ha föräldrar som är det på riktigt och inte ovanligt slitna fjortonåringar.
Å, vad synd det är om mig nu. Jag har drabbats av dödsförkylningen Allan och hade liksom inget val med hemmavarandet. X poängterade dessutom att det faktiskt inte är helt friskt att få panik för att tvingas stanna hemma. Och det har han ju rätt i. Tur i oturen är iaf att studiebesöket vi skulle haft med skolan imorgon blev inställt, så jag slipper missa det. Hoppas jag mår tillräckligt o-kass för att inte kollapsa i Gbg bara.
Äntligen klar med alla skolarbeten också! De slängde på oss en överraskningsuppgift igår som skulle vara klar på torsdag, och grafiska profilen ska inte vara inne förrän på fredag, men jag är KLAR. Det betyder att jag kan ligga på soffan hela dagen imorgon. Eller spela sims, eller… sticka. Vad som helst faktiskt. Det kommer sluta med att jag stirrar på datorn och reloadar bloggar hela dan. I knows it.
Saker jag upptäckt med nya lägenheten, del 1: den är dragig som fan – just nu är elementen på full fräs men det är fortfarande så kallt inomhus att jag har tjocktröja + tjocka strumpor + filt framför datorn. Bah.
Dessutom har jag blivit förkyld och även om jag inte tror jag har feber mår jag kasst nog för att förmodligen inte orka till skolan imorgon, och jag har varit borta så mycket att jag tror att dom snart kommer bli sura. Jag vet inte hur jag ska göra. Gå dit och smitta alla och vara miserabel hela dan? Eller stanna hemma och förhoppningsvis vara frisk till begravningen i helgen?
Så sjukt trött. Sitter med slutuppgiften del två och bara ARGH. Orkar inte. Fast jag har prestationsångest så jag måste. Måste måste måste. Jag tror att jag är förkyld nu för att jag tog ut mig förra veckan. Och hur fan ska jag kunna jobba om jag inte ens klarar att plugga? Fuck. Jag vet inte. Borde nog stanna hemma imorgon, för det är väl ändå inte mitt fel att det har varit flytt och sjuka släktingar och att mitt immunförsvar är efterblivet? Ändå: Jag kan ju stå upp, så jag borde gå. GRÄNSER I HAS NONE, liksom. Bah.
Wäh. Två veckor grupparbete och jag är helt slut. Jag hade tänkt att glida lite och absolut INTE ta på mig för mycket som varande post-utbränd, men det gick banne mig inte. Jag vet inte om det är mitt kontrollbehov eller om det var att den ende i gruppen som kunde mer än mig blev sjuk, men plötsligt satt jag och redigerade ihop allt på slutet och bad folk att gå om dom kom för nära. Superstressad naturligtvis. På gränsen, kan man säga. och det blev inte ens bra! Vi skulle ha flikar i tidningen vi gjorde, men vår mall blev sned eftersom vi tänkte fel, och eftersom vi uppenbarligen är korkade testade vi inte mallen på papper innan vi gjorde allt jävla arbete. I förmiddags upptäckte vi att det inte var som det skulle och försökte fixa, men att fixa mer än i panik hade tagit mer timmar än vi hade. Så vi fick skriva ut det med sned mittmarginal. Skitsnyggt när texten hamnar i det jävla vecket i mitten. Å andra sidan: nu har vi Lärt Oss Något. Jag gillar bara inte att göra det offentligt.
Nu är jag så trött att jag är på väg att bryta/falla ihop men sitter uppe på pin kiv eftersom jag inte behöver 1) lämna hund på dagis, eller 2) vara i skolan imorgon. Istället ska jag åka till en hundrastgård med en gammal vän och rasa hundarna. Dom (och vi) har inte träffats på ett år och det ska bli kul att se om Hundet uppför sig annorlunda nu när han går på dagis.
Hamnade tack vare SKRÄPHÖGEN på YouTube och efter ordagranna musikvideotolkningar via lite Weird Al hamnade jag på låten som möjligtvis är den bästa som gjorts någonsin.
Mina damer och herrar, jag presenterar Paxil Back:
Tänkte skriva ett långt och deprimerat inlägg om skräpigt vuxenliv och tidsbrist etc (seriöst alltså, hur gör folk? Jag tycker att det enda jag och X gör är att jobba/plugga och åka kollektivtrafik, som två båtar i natten och aldrig mötas de tu, för att misshandla talesätt) men lät bli; lagade mat och drack ett glas rosévin och pratade med X istället. Alltså, vin är ju fantastiskt som terapeutiskt medel. MYCKET bättre än atarax och annat jag har petat i mig dagligen. Enklare att få tag i också! En liten sång till alkoholismens lov, helt enkelt (för att misshandla ÄNNU fler talesätt. Jag ber om ursäkt).
Nu är iofs vinet slut, men ändå. Det krävdes inte så mycket för att lyfta från dödsdeppen idag. Sweet.
Imorgon ska jag nog banne mig gå på fest, och för att illustrera min tidigare poäng om att gå om varandra planerar X att stanna hemma med sitt nya paket från komplett.se. Häh.
