Men förihelvete! När vi kom tillbaka från hundpromenaden nyss stod nån jävla snubbe och pissade i vårt port. Jag skulle ha dödat honom, men han hann slinka iväg. Vad är det för JÄVLA beteende, egentligen? Hur fan får man för sig att det är okej att kissa på nåns dörr? Jag är så förbannad nu så jag är sugen på att gå ned och leta upp den jäveln. Seriöst, jag borde ha gjort honom illa.
Jävla skit, nu vill jag ju verkligen gå på HI. Kommer bli redigt besviken om jag inte kommer in, även om jag har en backup-plan med Jensen.
Tänkte att jag, oavsett var jag hamnar, ska se till att gå till frisören innan skolan börjar. Jag har inte klippt mig hos frisör sen, å jag vet inte, 2004? Innan dess gick jag till Hair Design på Fleminggatan hela tiden, men sen blev dom så populära att väntetiden blev absurd, och jag flyttade hemifrån och hade inte råd längre. Sist jag gick till en frisör insisterade jag på att få något intressant men fick istället en idiot som insisterade på att det “fattades hår”, fast jag försökte förklara att jag fått en asymmetrisk frisyr som hårmodell som växt ut. “Nej, det fattas hår här! Det är inte lika långt på den här sidan!” och sen gick jag därifrån med en Jennifer Aniston-anno-cirka-1996-frisyr. Sedan dess har jag svurit att aldrig gå till en svennebanan-salong och klippa mig.
Så, frågan är var faen man ska klippa sig nuförtiden? Är Toni&Guy fortfarande hippt? Halp.
Satan vad nervös jag är nu! Jag fattar ju att alla andra också kommer vara det, men ändå föreställer jag mig att alla andra är självsäkra konstmänniskor med quirky kläder och, jag vet inte, rak lugg. Och så kommer jag vara där och vara helt töntig och tjock och helt jävla FEL.
Men ändå. Det kanske blir asroligt.
Nu ska jag nog gå och lägga mig.
Att vänta på att linser ska koka mjuka måste vara bland det tråkigaste som finns.
Å! Fick ja på en lägenhet ÄNTLIGEN! Nu ska vi fixa med papper och skit, säkert precis lika jobbigt som att ha visningar, men mer okej. Synd bara att värden vi ska flytta till inte handlägger något över sommaren = aslångt att vänta på besked.
Fortfarande så jävla yr hela tiden. Nu har det gått en månad snart, borde det inte bli bättre nu? Orkar inte vingla mer nu. :(
Snart är det rekryteringsdagar också, jag är inte så jävla pepp. Framförallt inte på den mystiska utomhusdagen på lördagen. Jag skulle vilja veta vad det är tänkt att vi ska göra ute. Bara vi inte ska åka nånstans, jag är dålig på att åka bort. Då vill jag veta innan och kunna packa med allt jag kan behöva (inklusive regnkläder, naturligtvis). Det ser kanske lite fånigt ut att komma med en resväska iofs.
Jag är så jävla trött på att visa lägenheten nu. Så jävla trött på att titta på lägenheter. Jag hoppas inte ens längre, bara gör. För sakens skull. Det är så många på BB som inte verkar vilja byta - som om dom njuter av att titta på hur andra har det och visa upp sitt hem, och sen hör dom aldrig av sig igen. Som one night stands. Jag visar min, om du visar din, och sen smiter nån hem och så hörs man aldrig av igen. På tisdag ska vi titta på en lägenhet till, så imorgon ska jag städa. Det lär ju iaf aldrig bli nåt byta av om vi inte försöker, eller? Jag är hursom helt inställd på att ringa vår värd och be honom att få byta till en av hans billigare. Sen. När vi gett upp på riktigt.
Vacklar kring utbildning också. Jag vet inte var jag helst vill gå. Det är iofs en ickefråga än, eftersom jag inte ens varit på antagningsdagarna på HI än. Ändå.
Lite trött, lite post-prozac. Mycket saker som pågår i kroppen. Jag började nästan gråta till SATC-filmen, och det är fanimig inte likt mig.
Bah.
YAY JAG KOM IN PÅ JENSEN! I första omgången! Jag var helt övertygad om att jag skulle hamna på reservplats och få ha ångest hela sommarn, men jag kom in! Så jävla skönt - även om det skiter sig med HI nu har jag en helt okej backup. Frågan är om jag inte hellre går på Jensen… då har jag CSN så det räcker för hela utbildningen + sommarkurser, annars måste jag hoppas på att X får jobb och kan försörja mig sista terminen.
För övrigt är jag så SJUKT JÄVLA YR sen jag slutade med Prozacen. Jag vet att det händer, det var likadant när jag ful-slutade med Zoloften, men det är fortfarande obehagligt. Jag får nanosekunds-blackouter när jag vänder mig för snabbt, ställer mig upp, går… jag har inte ramlat än men det har fan varit nära. Det skulle vara skönt om det slutade. Åtminstone tills jag ska på antagningsdagarna på HI. Kul att försöka vara representativ när allt snurrar.
I eftermiddag ska vi visa lägenheten, jag är inte så pepp. Ingen annan har ju velat flytta hit, så dom här lär ju inte vilja heller. Vad dom har att erbjuda är inte så jävla noga - så länge det inte luktar mögel flyttar jag, typ.
Snurr snurr, nu äta.