Jag hade kappan i en dag och sen upptäckte jag att jag inte ville ha den. Jag gillar den av princip, och luvan var OMG fantastisk, men jag ville liksom inte ha kappjäveln på mig. Vilket lite är syftet med en kappa, tycker jag. Så idag åkte jag med mamman till Stort Centrum(tm) och lämnade tillbaka. Hittade en bättre på Åhléns. Den är blank, men på ett bra sätt, och har hundratusen fickor och en mindre spektakulär luva.

Annars har vi personlig marknadsföring i skolan nu. Vi ska söka tio LiA-företag för att få godkänt. Jag har mejlat fem, på fredag får jag mejla och ringa fler om jag inte hittar några på företagsdagen imorgon. Dessutom ska vi skriva personliga brev och jag har återupptäckt hur mycket jag HATAR det. Det blir liksom aldrig bra. Jag fick läsa Fs och hennes var faktiskt inte lika pinsamt som personliga brev brukar vara. Måste säkert skriva om mitt, men nu ids jag inte.

Jag har börjat lämna Hundet på dagis på morgnarna. Först är det en promenad på två kilometer till bussen, sen en kilometer från bussen till dagis, och sen går jag tillbaka till bussen och åker till skolan. Jag vet inte VEM det är som sprider lögnen att morgonpromenader är uppfriskande, men jag ska ta ett snack med hen om jag får tag i henem, för uppfriskande är det bannemig INTE. Det är kallt, otäckt, det gör ont i skenbenen att gå så långt på asfalt och efteråt är man trött hela jävla dagen. Jag misstänker att det är en konditions- och vanegrej, och att jag kommer bli mer hurtig så småningom. Men just nu: total jävla tröttma. Vill bara sova så fort jag inte är i skolan. På tal om: det känns en aning patetiskt när jag funderar på om jag orkar se hela Gray’s Anatomy eller om det blir för sent. Vad är jag, typ åttio? Var tog all dekadens och osunt leverne vägen? PAH.